17 medaljhorn mättes in vid hornbedömningsdag

Hornbedömningsdag på Eriksberg

När Jägareförbundet Blekinge arrangerade en hornbedömningsdag tillsammans med Eriksberg, mättes över 20 stycken horn. 17 av dessa hade poäng, som räckte till medalj. Förutom själva hornbedömningen kunde besökarna lyssna till två intressanta föredrag. På plats fanns också några lokala aktörer inom jakt, jaktkläder och vapenmakeri.

Redan när arrangemanget började var det kö till hornbedömningen. Mätningarna gjordes av fyra licensierade mätare som bemannade tre mätstationer. Det var fullt upp hela dagen. Hornen som mättes in var från rådjur, älg, kron och mufflon. De flesta troféerna var silver och brons. Ett rådjurshorn mätte dock in för guld.

Första föreläsningen hölls av Jägareförbundets Jesper Einarsson. Jesper började med att förklara lite om klövviltstammarnas storlek i Sverige. Det finns mycket klövvilt, men det är inte rekordstammar. Tittar man på avskjutningen är det tre arter, rådjur, vildsvin och älg som dominerar. Tillsammans fälls nära 300 000 av dessa arter. Hjortarna, dov och kron kommer långt efter. För dessa två arter var avskjutningen ca 50 000. Efter denna redovisning gjordes en grundlig genomgång av hur och vad de olika vilten äter. Vi fick lära oss att rådjuren är kräsna, medan till ex mufflon äter allt. Jämförelser gjordes mellan arterna av typen, 2 kronvilt äter lika mycket som 1 älg, medan det krävs 7 rådjur för att matcha älgen.          
    Efter denna breda genomgång redovisade Jesper utförligt en mängd fakta om kronviltet. Vi fick t ex lära oss mycket om kronhjorten och kronhindens hemområde. Hemområdena, som är ca 1 500 ha för en hind och betydligt större för en hjort, är oftast olika sommartid jämfört med vintertid. Sedan fick vi en genomgång av brunst och parning. Hinden söker sig till den hjort som har det mest attraktiva brölet.

Nästa föreläsning handlade om rådjur och rådjursförvaltning. Föreläsare var Elias Turesson, också han från Jägareförbundet. Elias började lite allmänt om rådjurens och rådjursjaktens historia. Han konstaterade att på 70- och 80-talet var det rådjursjakten tillsammans med älgjakten som dominerade. Det fanns gott om drivande hundar, tax , drever och basset, bland jägarna. Nu på 2000-talet har fokus gått över på älg och vildsvin. De hundar som dominerar i jaktlagen är spetshundar.
   Vad betyder det då för rådjursjakten? Det som sker är att fortfarande jagas en hel del råbock i augusti men att det jagas ganska lite rådjur senare under jaktåret. Följden blir att det skjuts för mycket bock. Det betyder att vi får för mycket get och kid och att stammen växer sig stor med fel sammansättning. Detta måste vi jägare vara uppmärksamma på och försöka rätta till. En bra avskjutningsmodell är 50 % kid, 25 % get och 25 % bock. Kan man lyckas med detta får man en rådjursstam med god kvalitet. Vill man minska på stammen, öka jakttrycket på get och kid.  
   Elias lärde oss massor om rådjuret, t ex om åldersutveckling, fertilitet, predatorer och vad som händer under ett rådjursår. För många var det nog ny information att om det finns flera kid, ligger de inte ihop under de första fem veckorna. Kiddarna är starkt beroende av sin mamma, som de diar ända in i oktober och går tillsammans ända till geten föder på nytt under senvåren.  

Text: Jan Elmeklo

På bilden visas en småländsk älgtrofé som mätte brons.

mån tis ons tors fre lör sön
26
27
28
29
30
1
2
 
 
 
 
 
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
1
2
3
4
5
6