Eriksbergs historia

geddas_karta_1684Så här såg Eriksberg, eller Mara som gården hette fram till 1781, ut enligt Gedda. På kartan kan man se att det fanns en relativt stor byggnad redan på den tiden. Tecknet bredvid namnet Mara betyder "ett Säthery eller sådana hemman som adel åbor".
Den större röda pricken vid namnet Biörnhemstorp betyder: "ett bondhemman som i bruk är", detta blev sedermera torpet Björnahemmet. Namnet "Kohagenabben" kommer antagligen av att man hade korna på bete där.

350 år tillbaka i tiden låg här en by som hette Mara och i byn låg tre relativt stora gårdar. Mangårdsbyggnaderna låg antagligen där byggnaderna ligger i dag. Förr i tiden låg husen till gårdarna tillsammans för att bättre kunna försvara sig mot fiender och vilda djur. På 1700-talet fanns till exempel vargar i Blekinge. När Blekinge blev svenskt i och med freden i Roskilde 1658 så tillsattes kronobefallningsmän som skulle se till ordningen i den nya delen av Sverige.

Befallningsmannen som tillsattes i detta området hette Jonas Håkansson, gift med Kerstin Johansdotter, dotter till Karlshamns förste borgmästare Johan Mickelsson. Jonas köpte upp de tre gårdarna, Mara Östragård 1663, Mara Mellangård 1664 och Mats Trueds gård 1665 och sedan dess har den här gården varit ungefär så stor som den är i dag.

mangardsbyggnaden_1934Män kända i den svenska historien har varit ägare till den här gården, till exempel professorn och domprosten Jonas Wåhlin. Han köpte gården 1758 för 22 000 daler. Enligt köpebrevet fanns på Mara då, torpen Björnahemmet, Draget, Hallarummet, Grepatorpet och Slätten, Tegelbruket och kvarn, No:38 Bokö och No:41 Joggesö. På ön No:2 Dragsö fanns fiskarstuga. Tegelbruket var i gott stånd men husen tarvade reparation. Jonas Wåhlin var en av mössornas mest betydande män och gjorde värdefulla insatser.

En annan känd person var baron Eric Ruuth. Han var finansminister åt Gustav III mellan åren 1786 - 1792 då Gustav III blev skjuten på maskeradbalen i Stockholm. Därefter blev Eric Ruuth generalguvernör över Pommern som var svenskt på den tiden.

Eric Ruuth köpte gården i början på 1770-talet och har byggt upp flera av byggnaderna som till exempel mangårdsbyggnaden, drängstugan (nuvarande kontoret) och foderladan, dessa byggdes i mitten på 1770-talet.

Det var Eric Ruuth som ändrade namnet från Mara, som gården döpts till efter byn Mara som låg här redan på dansktiden, till Eriksberg. Han flyttade 1781 sina säterirättigheter från Savrolax län i Finland hit till Mara och passade då på att döpa om gården efter sig själv. Eriksberg stavades förr i tiden Ericsberg.

Den 3 april 1827 blir Carl Tage Mörner ägare till gården genom giftermål med änkan, efter Elias Reinhold Berg, Charlotta Christina Wickelius. Det är under Carl Tages tid på gården under 1830-talet som gråstensbyggnaderna byggs. Carl Tage är inte så känd i historien som hans kusin Carl Otto Mörner, det var nämligen han som tog Karl den XIV Johan från Napoleons Frankrike hit till Sverige.

Den ägare vi idag känner till bäst är zoologen, författaren och naturfotografen Bengt Berg. Det var han som började hägna in gården tack vare sin forskning på kronhjorten. Den stora utbyggnaden av hägnet har Bengt Bergs son Iens Illum Berg gjort och det var klart 1979. 2015 utökades hägnet ytterligare.
Mera om Bengt Berg kan Ni läsa på Bengt Berg-sällskapets hemsida www.bengtberg.se

Ägaren, som öppnade upp gården för allmänheten och började arbeta för att göra den till den stora turistiska sevärdhet som den är idag, var Alexander Wendt. Han ägde gården mellan åren 1987 – 1996.

Detta arbete fortsatte Stiftelsen Skogssällskapet med fram till 2007 då de sålde gården vidare.

Dagens ägare Mellby Gård, har genomfört en omfattande satsning på Eriksberg, bland annat på hotell, restaurang och konferensverksamheten. Idag är Eriksberg en mycket exklusiv och unik upplevelse och mötesplats. Tanken är att alla besökare ska få nytta av de satsningar som har genomförts.